När flickvännen pratade porr II – the return*

”Nu är det minsann dags att ta fram spermaskägget” hälsar min flickvän. Vilket är helt i sin ordning, det är inte så dramatiskt som det låter. Ity spermaskägget är hennes julavatar på ett internetforum. Som jag visserligen har gjort åt henne, men inte på det roliga sättet.

Andra saker min flickvän har sagt i dag: ”Jaha, vad pratade du och den där slyniga lilla kassörskan om då? Tror du inte att jag såg hur hon illrade sig? ‘Åh, skäggige farbror som är alldeles för gammal för mig egentligen, ta tag i min hästsvans och sätt på mig hårt där bak!’” (Det vi pratade om var för övrigt recept till rödspätta.) och ”Kom hit  nu och gör det där som du ville göra med kassörskan! Ibland måste man offra sig lite för att undvika ändringar i laguppställningen, men kom i håg att det här inte är något prejudikat!**” (Ibland är min flickvän överdrivet dramatiskt. Men att jag gillar när hon använder fotbollstermer i relationssammanhang är konstant.)

Vi har haft besök i helgen. Å ena sidan innebar det att jag missade att gå på en fest där Martin Schibbye var (vad jag nu skulle ha att prata med honom om), å andra sidan betydde det att vi nu har ett nytt köksgolv. Vi ordnade det på det traditionella sättet: genom att låta någon annan göra det. Det hela var mycket okomplicerat (till skillnad från hur vi fick hit golvet, först dök budfirman upp två timmar för tidigt när ingen var hemma, sen körde golvet till en likartad adress i Hägersten, men på tredje försöket, dagen efter, kom det rätt), vi lockade Tellys Fånen med Sexet. Sexet utstötte regelbundet uppmuntrande utrop, Fånen lade golv, vi andra satt i soffan och drack öl. Det kan låta hänsynslöst,  men lita på mig, män från vidderna mår dåligt om de inte får något att laga eller bygga.

Jag har bilder och allt på golvet, det är väldigt tjusigt, men ärligt talat hade jag hoppats på att Messa redan skulle ha visat er dem vid det här laget eftersom jag inte riktigt orkar ladda upp dem själv.

Vi hann även med ett besök på Naturhistoriska museet, där vi tittade på knarkmyror och hånglade i en skogsbrand. Lyckligtvis var det ovanligt gott om lattepappor med tillhörande avkommor just denna dag, varför Messas äggstockar kröp ihop och gömde sig på obestämd tid. Här blir alltså inga barn gjorda på ett tag. Se det som ett tips, ni som känner er berörda.

** OBS! Sammanfattning, Inte nödvändigtvis korrekt återgivna citat.

(*Del I: När flickvännen pratade porr.)

Äcklet

Efter att min flickvän mycket grafiskt demonstrerat konsten att ”rimma” (medelst mim, rim-mim, är bäst att tillägga) vände hon sig mot mig och uttryckte  sin besvikelse över att vi i våra förtrogna ögonblick så ofta hemfaller åt att prata pung, porr eller, som i det här fallet, skitor, i stället för att ha djupa litterära diskussioner om postmodernism, Sartres självförakt och nyckelromaner. Det här tänkte jag ägna några rader åt nu, men sen hände något som gjorde all stjärtslickarimitation betydligt mindre äckligt. Vi blev tvungna att tömma frysen.

Vår frys slutade att fungera redan i söndags. Men vis av vetskapen att vår förra frys också slutade att fungera en gång, bara för att helt magiskt börja funka igen och sedan aldrig vara ogin igen, så avvaktade jag lite för att iaktta vartåt det barkade. Det skulle jag inte ha gjort. Fem dagar efter felanmälan (och tre dagar efter en andra felanmälan) har absolut inget annat hänt än att frysen inte fryser alls, utan har fyllts av en genomvidrig vätska som tycks vara nån sorts blandning av ärtor och ruttet kött, med en harmonierande odör. Den har vi nu utrotat. Det var det äckligaste jag har gjort på väldigt, väldigt länge.

Som av en händelse gick vi sedan ner till grannen med en intresseanmälan för ombildning av vår lägenhet.

Fantastiskt viktigt kändisskvaller (och de otäcka mentala bilderna de skapar)

För övrigt kom det till min kännedom häromveckan att Jake The Snake, som var en ganska lovande tennisspelare i sin ungdom, under en period spelade badminton med ingen mindre än poeten Bruno K. Öijer.

Och innan du börjar fundera alltför hårt och smärtsamt på vilken typ av shorts Bruno K. trippar runt i på banan så kan jag stoppa dig där och avslöja att han spelar i… jeansshorts! Se där, en bild som du kommer att få kämpa med att tvätta bort ur ditt huvud.

Och som om det inte räckte med det så har nyheten om att Jan Myrdal, leninist, författare, och myntare av uttrycket ”tantsnusk”, härbärgerar två datorer i sitt hägn kommit till min kännedom. Den ena för att skriva och den andra för att… surfa porr.

På bilden ser vi (eventuellt) Jan Myrdal demonstrera sitt rotrunksgrepp.

Eftersom det här rör sig om tredjehandskällor är det oklart varför Jan Myrdal behöver en separat dator för sin porr, men man kan, och bör, förstås spekulera i att han anser att porren tillhör folket och därför vägrar att betala för den (och för ett kompetent virusskydd). För Jan Myrdals syn på porren är präglad av förnuft. Helt orimligt är det ju förstås inte, då Myrdal inte hymlar med sin teori om att man i porren tidigt kan se samhällets strömningar avspegla sig. Exakt hur är väl onödigt att gå in på eftersom den som läser det här just nu ändå inte kan släppa tanken på en 80-årig gubbe som onanerar frenetiskt på en ergonomiskt korrekt kontorsstol.

Hör mitt ondskeskratt.

Porr och choklad

Vissa pressmeddelanden är helt enkelt lite mer uppseendeväckande än andra.

Bara en vanlig dag på jobbet…

 

Samlagsdagboken, 16 juli:

28 grader varmt igen. Vi försmäktar. Att ligga är inte att tänka på, trots att sambon slutat med kläder och återigen börjat prata porr.

Det återstår inte mer än en vecka på min semester, varför ett tillstånd av lätt panik har uppstått. Vi måste bada. Vi måste grilla. Vi måste förtära stora mängder maltdrycker. Men allt har inte gått som smort. Bara timmar efter att Sexet klagat över att nånting petat på henne i badsjön – förmodligen ett lik, trodde hon – tvingades räddningstjänsten fiska upp ett lik. Precis där.

Och när vi inbjöd lösa internetbekantskaper till eftermiddagsöl i går kväll kom ingen. Vilket förstås inte hindrade oss från att dricka ganska många kalla ändå. Undertecknad blev en smula skitfull, men det var sambon som fontänkräktes. För att hon ”druckit för mycket vatten”. Jojo. Semesterångesten blev dessutom avgjort större av att min sommarvikarie Kjell Gren dök upp på Medis och berättade skakande historier om övertid och annan galenskap. Hålla på med riktiga nyheter på sommaren – vart är världen på väg?

Å andra sidan har jag äntligen hunnit ta itu med livsviktig litteratur. Just det, jag har äntligen orkat plöja igenom Siewert Öholms skjutjärnsjournalistiska porträtt av Livets ord-ikonen Ulf Ekman: Pastor Ulf. Ulf bloggar här, om ni undrade. Och till nästa soldag har jag redan lagt fram Ian Wachtmeisters självbiografi Rebellerna – en historiebok, som jag utgår från är minst lika episk och träffsäker. (Och om någon, fullt förståeligt, ifrågasätter varför jag lägger mina surt förvärvade på dylik litteratur så kan jag lugna er med att det är redaktionens recensionsex som jag har förbarmat mig över.)

Men i dag finns det gott hopp för både svalka och regn, så jag badade enbart för att bli av med baksmällan, medan flickorna – alltid lika uppmärksamma – misstänker att vi stötte på ingen mindre än 30+ nere i Vinterviken i en typ blågrön t-shirt men utan hår. Fortsättning följer eventuellt.

An offer I can’t refuse?

Det som började som en oskyldig söndagspicknick i solen tycks ha urartat till att  jag har blivit erbjuden att paddla kajak med 30+ fru. Jag skulle gärna anta utmaningen om jag inte varit så övertygad om att han bara vill att min sambo ska prata porr.

För övrigt hörde jag en anekdot som gör mig ganska nöjd över att inte jobba på Tant Gafflas redaktion: Jag kanske är överkänslig. Men jag tycker inte det är trevligt när Den tröttsamme går förbi precis bakom min stol och fiser två gånger på väg till toa. Visserligen har Den tröttsamme vissa neurologiska besvär och jag har nog hört hur det brakar inifrån skrubben där han sitter. MEN GE FAN I OCH GÅ I NÄRHETEN AV MIG!!

När flickvännen pratade porr

Det hände sig, under en vintervecka 2010, att flickvännen började prata porr. Porr, kan jag berätta, påminner om engelskan, men ska framföras med andfådd, förhoppningsfull röst. Pojken kunde, helt oskyldigt, sitta i soffan och äta glass när flickan började prata porr.
– Yeaah, baby. Lick it! Take it in your mouth! Swallow it, swallow it all!, kunde hon plötsligt väsa.

Och när pojken borstade tänderna sent på kvällen var hon där vid hans sida.
– Ooh, yeah! Pump it! Harder! Take it all the way down. Yeaah! Mmm. Deep down your throat.

Detta fortgick i några dagar och fick till följd att pojken blev väldigt medveten om sitt kroppspråk. Nervös rentav. Tills det en dag slutade. Porr var inte längre ett språk som talades i deras hem. Det var bara borta, borta likt en vind.

Och ingen låtsades om att det någonsin hade hänt.

Avstängd, förnedrad och oönskad

…åh, vaffan! Nu dök flickvännen upp bakom mig och studsade med brösten mot mitt huvud, så jag glömde bort vad jag skulle skriva. O well…

Eller, jo. En eller två personer kanske upptäckte att denna sida under gårdagen och förmiddagen i dag var betraktad som en paria, en svulst på WordPress i övrigt välpolerade yta. Låst och avaktiverad helt enkelt. Inte ens jag förstod varför. Senast jag blev utslängd från en bloggvärd så hade jag postat bilder på en rödsmiskad rumpa (som kan eller inte kan ha varit min egen), men WordPress är så vitt jag vet mer toleranta med sånt och den här gången trodde jag faktiskt inte att jag hade gjort nånting för att väcka någons vrede.

Det visade sig att det var en gammal skojlänk till en porrsida som spökade. Jag var en malware-risk, tydligen. Men nu är vi tillbaka igen, tack vare raska tag från supportavdelningen. Det tackar vi för. Tyvärr har jag inget att berätta i dag heller. Åtminstone inte tid att brätta det, för nu är jag äntligen ledig och tänker dricka öl på Söder så fort det bara är möjligt.