Veckans tischa

17 07 2011

När Tour de France äter upp all min lediga tid passar det väl alldeles utmärkt att presentera denna tischa: Die Weak. Har ni problem med fotokvaliteten så får ni tala med min sambo om saken.

Cykeltisch.

Motiv: Enkel svart t-tröja i ganska tjockt material med texten ”Die weak” i gult. Och, jo, den cykelintresserade har förstås redan gjort kopplingen till en liknande tröja med text lydande ”Live strong”. Alltså Lance Armstrongs – cyklisten som vann Tour de Frances gula ledartröja sju gånger – anticancerorganisation. Man kan förstås tycka att det är osmakligt att driva med en välmenande välgörenhetsorganisation. Men man kan också tycka att Lance Armstrong är en självgod och skenhelig typ som förmodligen kommer att åka dit till sist i den pågående dopingutredningen. Oavsett så är det en ganska tjusig tröja.

Det onda med det goda?

Ursprung: Införskaffad på Sneakers ‘n stuff på Åsögatan, till ett väldigt rimligt pris.
Kontroversialitet: Varierar, men ganska hög. Att driva med cancerforskning är inte så mycket provocerande som att lägga upp en smashboll för poetisk rättvisa – oavsett om man nu tycker att pungcancern, tillsammans med ändtarmscancern – särskilt om den drabbar skinntorra reaktionärer i ledande ställning – är den enda vagt komiska cancern. Att driva med hjälten, stjärnan och kändisen Lance Armstrong kan däremot visa sig mycket kontroversiellt i vissa kretsar, även om ovan nämnda utredning på sistone fått glorian att hamna en smula på sned.
Affektionsvärde: Medel. Tischan börjar bli sliten, och med tanke på cykelintresset i det här landet är det ändå bara en enda person som har fattat budskapet under flera års nyttjande, vilket gör det en smula poänglöst.
Kuriosagrad: Ganska hög. Jag har åtminstone inte sett den någon annanstans.
Kvalitet: God. Har överlevt i cirka fyra år, och det enda som är slitet är färgen.
Övrigt: Ett impulsköp. Så vitt jag minns övertalades jag av expediten att slå till medan jag fingrade på den.





Alla älskar Knud

26 07 2010

Jag har egentligen inte tid med er i dag, men jag måste bara få dela med mig av min glädje över att så många är intresserade av den gamle storcyklisten Knud Knudsen. (Alternativt bizarra bajsanekdoter). Så jag gör det nu.

Tyvärr verkar det saknas bild på Knuds keps. Aldrig får man vara riktigt glad.

Uppdatering: Tydligen heter han Knut Knudsen. Det var ju lite synd.





Bergsmän, kepsbajs och vaxade ben

20 07 2010

Det vas strömsladden som hade gett upp precis som jag misstänkte. Och ni skulle ha sett mig när jag smidigt kryssade mellan plattformarna och t-banetågen helt utan tidsförlust för att hinna tillbaka till beachen innan solen hunnit upp i zenit. Det var ren konst. Och som en belöning för min stora skicklighet har jag nu en s k kylplatta i knät.

Mmm... cool...

Så var var vi? Jo, cykling. Tour de France. Vad är det för trams säger ni. 200 småväxta män med rakade men orimligt grova ben som odramatiskt sitter på arslet och trampar sex timmar om dan i tre veckor – varav de första två bara är en stillsam uppladdning till den tredje. Med lag där nio cyklister sliter som djur och offrar sig för att en tionde ska få glänsa (inte helt olikt en annan aptråkig sport: amerikansk fotboll. Alla är hårt dopade. Och dessutom berättar Roberto Vacchi den där anekdoten om när Knud Knudsen sket i sin keps varje år!

Allt det där stämmer. Men det är så mycket mer som gör att jag aldrig vill vara utan Touren på Eurosport varje sommar. Det händer inte så mycket. Det är sant. Och inte sant. Saken är ju den att precis vad som helst kan hända precis när som helst. Bara under de senaste upplagorna har vi sett cyklister strejka gemensamt, vurpa våldsamt på upploppet, köra av banan nerför en ravin och krossa lårbenet. Vi har punkteringar, fuskande servicebilar, tokkörande motorcyklar och tokdårar bland publiken som står en halvmeter från cyklisterna. Vi har sett uträknade cyklister göra bindgalna solokörningar över höga berg, och i går såg vi kanske årets Tour de France avgöras av en oförklarligt tappad kedja.

Men vi gillar ändå Andy Schleck, det nya unga hoppet, trots att han egentligen inte är riktigt bra på något. För Luxemburg har haft några tuffa veckor och kan behöva en framgång – Kim Kirchen fick en hjärtattack(!) under Schweiz runt nyligen och Andys storebrorsa Fränk – smaka på det namnet: Fränk! – bröt både ben och årets lopp tidigt. Men Schlecks team är förmodligen för svagt för att han ska kunna ta ikapp Contador, som är den nye ledaren, innan tempoloppet. Men ska han göra det så ska han göra det i dag eller på torsdag.

Dagens etapp: Berg, berg och galna stup.

Tour de France är inte för alla, men vill du ge det en chans kan dagens vara en bra start. Den börjar nu.





Le Tour, mon amour

18 07 2010

Cyklisterna har nått Pyrenéerna och jag hade tänkt berätta varför – trots att det finns hur många rimliga argument som helst emot det – jag älskar Tour de France. Men så pajade min nätströmsadapter (eller vad fan det nu heter) och min batterimätare tickar olycksbådande ner mot noll utan att jag kan göra ett dugg åt det. Det är lite orättvist.





Min flickvän fotomodellen

25 11 2009

Jodå, någon gång under den närmsta tiden (ärligt talat fattade jag aldrig om det var ikväll eller nästa vecka) kommer en fotograf dyka upp i vårt chateau för att föreviga sambon, i vad som, utgår jag från, kommer att bli nån sorts schnygg coverbild av typen girls on bikes.

Nåt sånt här räknar jag med att det blir

(Fast att det beror på att hon vunnit en cykel i nån sorts slogantävling för Håll Sverige rent kan ni välja att bortse ifrån.)

Och för övrigt undrar jag hur någon lyckades googla sig hit medelst uttrycket ”pälskalsong”. Det låter inte som något jag har skrivit om.