This is not a blog entry

7 09 2009

Jag är ledsen att behöva konstatera detta, men helgens rundresa till valda delar av min släkt avlöpte helt utan raffel, spänning, våldssex, genans eller annat värt att berätta om. Inte ens ett gammalt hederligt skägghån infann sig. Så därför har jag inget att blogga om, eftersom det är helt meningslöst att blogga om man inte har något att säga.

(Meddelas endast på detta vis.)





Den universella våndan

21 06 2009

En sak som, föreställer jag mig, förenar all världens människor är att i stort sett ingen av dem vill träffa hela sin tilltänktas släkt för första gången morgonen efter en afton av hårt supande. Men lik förbannat slet Messa upp mig i Midsommardagens grisotta för att släpa med mig ut via färja till en ö där risken för inavel syntes stor. Stor var också tröttheten och kutryggigheten hos de människor som mötte oss på ön i väntan på att få ta sig tillbaka till fastlandet. (Inte helt olikt min, förstås).

Brevbärare med anor

Brevbärare med anor

Trots att jag redan tidigare träffat Morbror Lurch, som gick till sjöss i tonåren och som bott i Christiania, kunde inga ord ha förvarnat mig på vad jag hade att vänta. Vi pratar syskonskaran som varit nära att ta livet av varandra under hela uppväxten. För dagen mobbade de glatt Morbror Lurch. Jag hängde kanske inte riktigt med i alla historierna men det var nåt om att slänga småsyskon i isvakar och sånt. Så det var förstås ganska gemytligt. Morbror Brevbärare lös upp när det framkom att jag faktiskt föddes i Vivalla (precis som svensk popkulturs mest kände brevbärare, Gustav Svensson) och när Messa lät det bli känt att jag i ungdomen varit kompis med bankrånaren/polismordsdömde Bautapung visade skenet i deras ögon äkta upphetsning.

Jag berättade naturligtvis historien om när Bauta pissade sig själv i ansiktet

Jag berättade naturligtvis historien om när Bauta pissade sig själv i ansiktet

Moster B visade lika uppriktigt bekymrad min så fort det gått mer än tio minuter utan att någon ätit nånting. Och Morbror Fiskargôbbe tog med oss ner i hamnen för att visa sin hemsnickrade båt. Så nu är det gjort. Jag tror att jag fick godkänt.

Uppdatering och Dementi: Tydligen ska Morbror Fiskargôbbe tituleras Kusin Fiskargôbbe. Som om det är lätt att hålla reda på tiotalet släktingar när man är svag och ynklig?