Jag hatar er så mycket, TV4

2 07 2012

Det fjortonde europamästerskapet i fotboll var utan tvekan det bästa sedan 1984. Mitt första, för övrigt. Och så lär vi få minnas det, ity nästa gång det är dags kommer det att vara med 24 deltagande nationer. Vi kommer att få se dåliga lag, ospännande gruppspelsmatcher och erfarna matematiker kommer att rynka sina pannor och berätta för oss vad som krävs för att gå till åttondelsfinal som grupptrea. Det kommer, kort sagt, inte att bli lika kul. Men UEFA kommer att tjäna mer pengar, så de är nöjda. For the good of the game.

Varför var det ett bra EM, undrar du kanske? Bollen, säger jag, och domaren, brukar vara i själva epicentrum när det spelas fotboll. Därför är det extra konstigt att de som bestämmer (eller som ger dem som bestämmer mest pengar) inför varje mästerskap alltid ser som sin yttersta mission att fippla lite med dessa grundläggande beståndsdelar. Någon hittar på en spelsekvens som hans svärmor har stört sig på och låter det utgå ett dekret om att domarna ska se med ytterst kritiska, rentav fundamentalistiska, ögon på just denna företeelse eljest den domaren kan packa sin väska och åka hem för att döma division 3-fotboll i framtiden. Och sen kommer huvudsponsorn med sin nya boll – den som snurrar hela 360 grader och får en helfestlig skruv när den studsar om man träffar den precis där med sömmen under plösen på skon. Typ så. Allt det där har man struntat i den här sommaren. Man har låtit fotbollsspelarna spela fotboll som vanligt. Och det har ju – tittar ni nu FIFA? – faktiskt funkat, vad konstigt!

Nåja, inget mästerskap utan något nytt. Vi har fått målområdesdomare. Och, förlåt om en gammal hårdnackad fotbollspurist skrattar lite väl högt och hånfullt, men är ni nöjda med hur det gick?

Hur gick det då? Jo, tack, ungefär som väntat. Vi fick skrällar, men bara små och tillfälliga. På det hela taget blev det som vi redan visste att det skulle bli. Spanien vann, Sverige visade att de bara kan spela bra när det inte gäller, Ryssland visade att de per definition bara kan vara komplett värdelösa när det gäller och det enda som grämer oss är att vi aldrig fick veta vad Tysklands raka djupledsspel hade kunnat göra mot Spaniens försvarsvägg. Domarna skötte sig också bra, om man inte är grek eller ukrainare, men ärligt talat, vem av oss är det?

Det är för övrigt fascinerande hur många fotbollsdomare i hotpants som dyker upp när man bildgooglar efter domare. Det här är något jag har missat.

Tristast var hur en enig sportjournalistkår så samstämmigt tycktes missförstå kritiken mot Spaniens matcher. Ingen tycker att Spanien spelar mördande tråkigt (utom en kille som heter Rogge, han där med amstaffen och den hembyggda baren i källaren), däremot tyckte vi att det var tråkigt att Spaniens matcher i regel såg likadana ut – Spanien rullar runt bollen tills någon liten smurf till sist hittar en lucka och gör 1-0 och sen är matchen i praktiken slut. Men med tanke på hur jämn den här turneringen har varit så har det varit ett lyxproblem.

Vidrigast har, utan konkurrens, TV4 varit. Ni kan inte ens börja förstå djupet av mitt hat. I en vacker värld hade TV4 och A Lennart Juhlin ägnat det gångna veckoslutet åt friidrotts-EM och låtit statstelevisionen sköta fotbollen, helt utan att vulgarisera det vi älskar som vår husvagnssemesterkanal så konsekvent har gjort. Men världen är ful. Faktum är att jag tror att något vitalt organ i mig gick sönder litegrann när fyran laddade upp inför EM-finalen genom att faktiskt, på allvar, filma en storbildsskärm de baxat upp i Vasastan (så att Rogge och frugan Jennifer – de gifte sig på en thailändsk strand i vintras – kunde ta med Kevin och Liam på lite söndagspartaj, Kingen fick stanna hemma) visa laguppställningarna under vilda skrän från småberusad fotbollströjeklädd pöbel som tycks anse att fotboll gör sig bäst sedd ihoppackad bland idioter som förhindrar dig från att över huvud taget njuta av matchen. För detta allena torde ett långvarigt yrkesförbud vara på sin plats.

Faktum är att de konstanta reklampauserna var en efterlängtad paus från det imbecilla mellansnacket, där vassa och intellektuella giganter som Henke Larsson, Bojan Djordjic och Marcus Birro upprepade saker vi redan hört om ämnen som vi tröttnat på för länge sen. Och då såg jag ändå praktiskt taget inget försnack under hela turneringen på grund av sambo. I en jämförelse har SVT:s Frändén och Nannskog varit nobelpriskandidater. Arne Hegerfors borde, som ni vet, redan ha fått det. En skandal är det.


Åtgärder

Information

2 responses

2 07 2012
Björn

Tack!

2 07 2012
Ron Obvious

Varsågod?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: