Hur det nu var så saknade jag medtagen lunch i kylen och blev ohemult sugen på Donk-burgare, trots att jag egentligen finner slika kedjor omoraliska och obehagliga. Ty sådana är vi ju – Stockholmsjournalisterna – medvetna, korrekta, trendkänsliga. Vi vill inte äta massproducerad kedjemat, vi vill hellre äta ekologisk ko uppfödd av en inte ett dugg trendmedveten farbror på en gård nånstans i närheten, stå upp mot orättvisor och omoraliskt multinationalistiskt företagande och sen skänka pengar till välgörenhet, innan vi dricker smal finöl i vår bostadsrätt i innerstan. Såna är vi – lite bättre. Vad än Benke Ohlsson påstår.
Så ni förstår mitt dilemma när jag greppande min Quarterpoundermeny och skyndade mig iväg mot redaktionen, bara för att mötas av en röst precis utanför Donken.
”Ursäkta mig, är du medveten om situationen i Iran?”, sade en mjuk röst med ganska kraftig brytning.
Det var som en utmaning. Hallå – jag är innerstadsjournalist, jag har fan avslöjat den situationen, ville jag (helt utan verklighetstäckning) vråla. Men det gjorde jag såklart inte. Jag stannade och lyssnade.
”De här flickorna ska stenas nästa vecka”, berättade den mustaschprydde mannen, och jag lyssnade inkännande. Som man gör. Det var först när han plockade fram sin pärm full av bilder, som svar på mina uppmuntrande hummanden, som jag insåg att det här kommer inte att sluta väl. Att det här kan ta tid. Min hamburgare kommer att bli kall. Så jag gjorde det enda jag kunde göra.
Jag lyfte demonstrativt upp min McDonald’spåse i ansiktshöjd och gnydde ”Förlåt!” och pep iväg. Bort från den episkt besvikna och nedlåtande blicken. Med en historia att berätta. Och en känsla av att vara den ondaste människan i världen. Hade vi bytt ut trendkänslig innerstadsjournalist till trendkänslig New York-bo så hade det varit ett Seinfeldavsnitt.
—
Idag kommer det för övrigt ett liknande dilemma. Alla som har någon som helst affektion för demokrati och ett fungerande rättssystem borde gå ut på torget och demonstrera mot ACTA klockan 12 idag. Men… det är ju faktiskt 15 minusgrader! Och jag har tvättid.
Kommentera