Ding-dong, the witch is dead!

26 08 2011

Så. Allt är tillbaka till det normala. Som en befrielse efter att ha varit ockuperad av en fientlig makt i flera månader. Men nu, nu är Gareth borta. And there was much rejoice.

Jag vill inte springa runt på där internätet och vara elak mot folk, men ibland fungerar det helt enkelt inte. Vissa människor är helt enkelt inte kompatibla. Vissa människor kan reta gallfeber på andra människor, till exempel mig, med subtila medel. Gareth är en sån människa. Vi tyckte illa om henne direkt. Det tog inte lång tid innan vi lärde oss att ett vänligt påpekande ofelbart ledde till ett defensivt motargument. Och diverse vanor ställdes snabbt mot varandra.

A pox on thee, alla garethar runt om i världen!

Gareths behov av att tända bländande lampor överallt i lokalen ställdes mot andras  (till exempel min) glädje att kunna lyssna på radio eller musik på jobbet. I typfallet gick jag och hämtade kaffe bara för att upptäcka att någon stängt av allt ljud på min dator när jag kommit tillbaka. (Till sist slutade jag helt med musik på jobbet eftersom det förr eller senare dök upp något som inte passade. Gareth undrade irriterat varför det plötsligt var så tyst på redaktionen.)

Även när det kom till själva yrkeskunnandet skar det sig en smula. Gareth kunde sköta vissa saker klanderfritt, medan andra aldrig riktigt sjönk in. (Vilket kan eller inte kan ha att göra med den förutsägbara och plågsamma processen att behöva påpeka någonting för Gareth.) Om något inte riktigt blev så bra som man kunde önska, eller helt enkelt var lite jobbigt, utgick Gareth bestämt från att någon annan (till exempel jag) lika gärna kunde göra det, så att Gareth kunde, ja, inte vet jag, gå hem lite tidigare i stället. (Vilket även förklarar varför Chefredaktören, som annars hade föga att göra med Gareth, också avstod från att gå med i hennes fanclub. Eller för att citera: ”Hur fan tänker man då? Henne kan vi inte ha här.”) Men vi var ju tvungna, ity den ursprunglige vikarien ryckts ifrån oss med snäv marginal eftersom hans fru tyckte att han i själva verket skulle jobba någon annan stans (exempelvis på det fasta jobb som han var tjänstledig ifrån.)

För vi hade ju faktiskt inget val. Hur mycket Gareth än promenerade på våra nerver så behövde vi henne ett litet tag till. Vi var helt enkelt tvungna att svälja visst förtret. Ingen skulle nämligen bli det minsta förvånad om Gareth, i samma ögonblick som det brast för någon och hela sanningen om vår allmänna motvilja spyddes ut, helt enkelt skulle lämna lokalen för att aldrig mer komma tillbaka. Jag har ingen som helst täckning för detta, det var bara en allmän outtalad känsla på redaktionen. Och det scenariot skulle alltså innebära problem.

Rent allmänt var det svårt att få Gareth att göra något utöver de simplaste traditionella arbetsuppgifterna. Det var som att viljan att förkovra sig helt saknades, varför ny information kunde mötas med ett irriterat ”Vadå? Det här behöver väl inte jag veta?”, ett beteende som möjligtvis ökade i samband med att Gareth till sist insåg att hon kanske inte låg så bra till för de där två tjänsterna vi kommer att behöva fylla i höst. Och det var i alla fall inte lika häpnadsväckade som hennes förbluffade ”Vadå, ska jag läsa mailen jag får?”, det får man ändå tillstå. Å andra sidan var Gareth duktig på att obemärkt öppna fönster här och var, för att sedan glömma bort att stänga dem eller ge någon ledtråd om detta till vem det nu var som släckte, låste och larmade. Än mer förbryllande var hur frekvent de arbetsredskap som Gareth nyttjade plägade att sluta fungera. Tangentbord, musar, programvara – allt tycktes mystiskt gå sönder flera gånger om dagen. En himla otur att bara hennes grejor funkade så dåligt.

Men nu är hon i alla fall borta. Ej längre måste jag planera min hemgång för att slippa hamna på samma tunnelbanevagn. Jake The Snake kan dra tillbaka sin nominering till Årets Bitch i Gratistidningskomglomeratet Awards. Och Gareth är fri att lysa starka lampor i andras ögon, samt suga ut allt det roliga ur någon annans rum. And there was much rejoice.

Annonser

Åtgärder

Information

One response

26 08 2011
sienna

Jag tar helt fräckt åt mig äran av att ha myntat uttrycket Gareth och jag är mycket nöjd över att det sprider sig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: