Bokblogg 2

8 02 2011

Day 02 – A book that you’ve read more than 3 times

När min blivande svåger blev sambo fann han för gott att göra sig av med sin kasse så kallade vuxenserier, ty dylika passar sig då rakt inte för en ärbar man. Så han gav dem till mig. Och under många år hade de sitt eget hörn på min toalett, ända tills jag kunde dem nära nog innantill och diverse gäster ifrågasatte det hygieniska i att förvara tidningar i badrummet. Hur det än var med det så fanns det en serie som lämnade ett särskilt spår efter sig. Trots att jag inte längre minns tecknarens namn (men efter att ha funderat och googlat lite har jag kommit fram till att det förmodligen var Jaime Hernandez). I serien leker ett par litterär frågesport för att fördriva tiden under en bilfärd, något som urartar till ett intensivt gnabb om huruvida en viss bok i själva verket är ett mästerverk eller bara överskattad och barnslig.

Den är det förstnämnda, skulle det visa sig efter att jag lånat den på min gymnasieskolas bibliotek. Så speciell, faktiskt, att det kan hända att jag kanske glömde bort att lämna tillbaka den. Och den börjar så här:

Många år senare, inför exekutionsplutonen, skulle överste Aureliano Buendía påminna sig den avlägsna eftermiddag då hans far tog med honom för att visa honom isen.

Det finns naturligtvis en hel del böcker jag har läst mer än tre gånger. Ett par av dem kommer jag att återkomma till senare i bokutmaningen. Jag har valt 100 år av ensamhet av Gabriel García Marquez. Colombianen Garcia Marquez fick Nobelpriset i litteratur 1982 och är känd för att ha gjort den typiskt sydamerikanska magiska realismen känd. Men för en tonåring som aldrig ens hört talas om magisk realism var 100 år av ensamhet en förbryllande upplevelse. Och varför i hela lingonskogen heter varenda karaktär nånting med Arcadio eller Aureliano. Faktum är att den första omläsningen var ett måste för att ens få grepp om hela historien. Men när den väl gått in finns det helt andra anledningar att kasta sig in Macondos vilda vackra historia igen. Och igen. Faktum är att jag bara går och väntar på en lucka så att jag ska kunna läsa den än en gång. Minst.

Bara titeln är ju ett litet mästerverk!


Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: