Meanwhile in Qatar

11 01 2011

Den som händelsevis råkar zappa över till Eurosport 2 då och då har kanske noterat att fotbollens Asian Cup pågår. Själv är jag sambo så jag får inte. Heta bataljer som Qatar-Uzbekistan och Iran-Irak har – eller ska – utkämpas under ökensolens sken. Utan att någon verkar bry sig. För faktum är att de borde bry sig. Med tanke på hur en enad sportjournalistvärld rasade när det blev klart att lilla emiratet Qatar, med dess osunda klimat samt syn på demokrati, ska få arrangera världens största fotbollsfest om några år, så tycker man att de alla borde packa sina väskor och dra söderut nu. Det är nämligen just Qatar som står som värd för det femtonde asiatiska mästerskapet. Men vill man läsa något om det så får man snällt vända sig till Svenska Fans, som i och för sig i gengäld bjuder på en alldeles utmärkt täckning.

I vanlig ordning är det mest spännande med de små regionala mästerskapen att kolla listan på förbundskaptener, ty det hör till vanligheterna att gamla öststatskämpar sitter på exotiska bänkar och håvar in stora pengar i väntan på den oundvikliga kicken. Mycket riktigt, innan ens första omgången av gruppspelet är färdigspelad så har Saudiarabien sparkat portugisen Jose Peseiro, Mourinhos gamle kurskamrat, och ersatt honom med en lokal förmåga. Det är vad som händer om man för stryk av Syrien. Den lokale förmågan råkar vara förre landslagsspelare Nasser al-Johar, som själv fått sparken av saudierna efter att ha fått spö av Nordkorea i kvalet till VM 2010, och då ersattes av… Peseiro.

Gröna sidan upp, Bob.

På Japans bänk hittar vi Alberto Zaccheroni, tidigare bas för alla Italiens tre stora klubbar, och gamle stormittfältaren Srecko Katanec har hand om Förenade Arabemiraten. Antagligen för att han var den ende som kunde stava till det. Och i Indien – det har ni väl läst i Offside – styr självaste Bob Houghton. Att Indien ens är med beror på att de vann en random turnering för tre år sedan, för kvalar in gör de aldrig. Vilket 0-4 i premiären mot Australien bekräftar. Värdnationen leds av en man som kallas Abdul Karim.

Abdul med håret. (Foto: AP)

Ser Abdul Karims hårman vagt bekant ut så kan det bero på att han, under namnet Bruno Metsu, coachade det Senegal som sparkade ut Sverige ur VM 2002. Vill man veta mer om hur Qatars fotbollsförbund jobbar så kan man detaljstudera deras cuptrupp. Där hittar vi Qasem Burhan (från Senegal), Mohammed Kasola (Nigeria), Lawrence Quaye (Ghana), Wesam Rizik (Palestina – jo, de är erkända av FIFA), Mesaad Al-Hamad (Jemen), Hussein Yasser (Egypten), Fabio Cesar Montezine (Brasilien), Talal Al-Bloushi (Kuwait), och Sebastian Soria (Uruguay). Alltså 9 av 23 spelare i truppen (med reservation för att jag inte hittade/orkade bry mig om info om alla spelare) importerade från andra länder. Youth sport excellence indeed.

Nordkorea är minsann också med. (De vann samma turnering som Indien, fast två år senare.) Under ny coach. Och jo, både bloggfavoriten Jong Tae-Se, numera i Bochum, och Kim Kuk-Jin är med. Och är det människoöden du är ute efter så har Niva redan hunnit före, det aset. Eurosport 2 alltså. Enjoy.


Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: