Farbror spisar plattor

6 10 2009

Mitt en gång så stolta skivbibliotek är i dag nedstuvat i Coopkassar. Det är bra länge sen jag köpte en CD-skiva i avsikt att lyssna på den. Om inte minnet sviker så torde den senaste ha varit en tidig System of A Down-skiva, och det är ganska många år sen de gamla armenierna dök upp. Därefter har jag stödköpt några Thåström-skivor samt en Doktor Kosmos-skiva i nedladdningsbar form. Förvisso känns det som att ett jobb inom den organisatoriska grenen av ett skivbolag i allmänhetens ögon är ett ungefär lika sexigt jobb som ordförande i pedofilernas intresseförening. När till och med den konservativa gammeldraken Svenska Dagbladets webbpublik visar sig vara massivt negativa till STIMs blotta existens, som kunde bevittnas häromdagen, så förstår man att musikbranschen har bekymmer med sin image.

Fast  om vi ska vara riktigt ärliga beror mitt köpstopp ganska lite på principiella problem med jättekorkade affärsidéer, men ganska mycket på att jag har blivit farbror. Man vet att man har blivit farbror när Ny Musik plötsligt känns lite äcklig och obehaglig. Och, ja, ointressant och dålig.

Med det ur vägen tänkte jag bjuda på, öh… ett nytt skivtips. En mentalt ofrisk man från Austin, Texas har släppt nytt efter sex års pillerknaprande. På eget bolag dessutom, så du behöver inte ens tvätta dig efteråt. Daniel Johnstons nya skiva heter Is And Always Was och finns redan på Spotify. Hans nakna, naiva musik och tveksamma röstresurser är kanske inte för alla, men den här gången har han åtminstone fått hjälp av en riktig producent. De måste ju också äta.

(Och för den som av princip aldrig klickar på länkar kör vi en favorit i repris nedan. Grievances träffade mig så hårt i magen att jag nästan ramlade av stolen och började gråta. Who are you to resist, eh?)

Annonser

Åtgärder

Information

2 responses

6 10 2009
30+

Känner igen fenomenet med att ha svårt att ta till sig nu musik. I alla fall på samma entusiastiska, passionerade sätt som när man var tonåring.

Ett tips i all välmening som kanske kan falla på läppen: Wovenhand. Eller det kanske du redan hört?

6 10 2009
Ron Obvious

Det är klart att jag inte har. Är det nytt och inte metal är risken stor att jag inte kommer att göra det heller. Men kolla kan man ju alltid.

Fast om jag ska vara lite allvarlig så tror jag att det har lite att göra med ändrat umgänge också. Jag menar, hur ofta hinner en 36-årig man sitta och dryfta de senaste vaxen med grabbarna över en öl egentligen? Farbrorns lott är hård.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: