… Då plötsligt insåg vi att vi var ett tidlöst fenomen

20 07 2009

Det är lunchtid på redaktionen och vi sitter ett gäng förment hippa journalister i övre 20-årsåldern-plus och försöker med anledning av ett kommande knäck desperat förstå vad det där emo egentligen är för nåt. Ja, vi säger faktiskt ”knäck”.
– Alltså kallar de sig själva emosar eller blir de sura om man kallar dem det?
– Säger man emos eller emon? Emoer? Äh, jag fattar inte. Och vilka band är emo-band?
– Hur är det förresten, måste man skära sig för att, typ, få vara med?
Jag kollade nåt emo-forum och där var det nån som undrade om man kunde begå självmord med p-piller. Då postade nån en länk till självmord.com.
– Vad tycker de för nåt då? Är de arga på nåt speciellt?
– Undrar hur gammal den äldsta emon är. Typ nitton, va?
– Ja, men vad händer sen då? Blir man goth när man är för gammal?

Och jag får plötsligt insikten att det måste ha varit ungefär så här Hem & Skola måste ha känt sig när de hade att ta ställning till den därna hårdrocken när jag var liten.

Ibland gör det ont att bli gammal.


Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: