Låt 6

12 02 2008
Jag är med rätta väldigt förtjust i min How Soon Is Now-tröja, och försöker alltid ha den på mig då jag vill göra ett gott intryck. Därför bar jag den igår då jag skulle ha spånmöte med bland annat min favoritkrönikör. Det var förmodligen på grund av tröjan som min favoritkrönikör bjöd mig på tuggummi. I rökrummet fick jag många komplimanger av en ung man jag aldrig sett förut. Sedan visade han mig sin Morrissey-tatuering och förklarade för de undrande åskådarna av en äldre generation varför han var säker på att kärleken till Moz var beständig.
 
Jag vet inte riktigt vad jag vill ha sagt med detta förutom att inget förenar totala främlingar så djupt och omedelbart som Steven Patrick Morrissey. Och inget blandband kan nånsin bli komplett utan det brustna hjärtats vita riddare, den utstöttes androgyna klippa i snålblåsten, den ironiska dubbeltydighetens vässade penna. Inget blandband är komplett utan ändlösa grubblerier över vilken Smithslåt som bör väljas. Smithslåtar bör ju helst inte avnjutas en och en utan allra helst i flock. Hur som helst har jag valt… tja, varför inte Nowhere Fast? För vem har inte vid något tillfälle velat visa arslet för världen?
 
moz-1
 Very Important Person
 
 
Ful hyperlänk
Annonser

Åtgärder

Information

One response

11 03 2009
[YouTube-test] « En ond plats

[…] of the Universe – Pulp 4. Deadnight Warrior – Children of Bodom 5. Word Salad – Annihilator 6. Nowhere Fast – The Smiths 7. Let’s Make the Water Turn Black – Frank Zappa 8. Waxie’s Dargle – The Pogues 9. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: