Kärlek på ett tangentbord

2 09 2006
Det är lite märkligt, men det finns fortfarande de som fnyser föraktfullt över internetkontakter. Det vet man ju hur fok på internet är, kan de säga, och på samma gång bevisa raka motsatsen. Ja, folk på internet kan vara galna, otrevliga och alldeles underbara. Och de som var galna och otrevliga var det även utan internet, det var bara det att de inte kunde få vara sig själva i anonymitetens sken innan de upptäckte det nya mediet.
 
Men det är när anonymiteten rivs som det bästa kommer. Jag har skrattat, gråtit, skakat av ilska och blivit förälskad på internet. En helt ny värld finns där, bara ett knapptryck ifrån. Säg mig var det finns ett bättre sätt att lära känna andra människor som man aldrig hade träffat annars.
 
I går fick jag ett mail från en just en sån person som det fnyses föraktfullt över. En internetvän. En onlinekompis. Hon berättade för mig om vad hennes internetvänner har betytt för henne och hur de hjälpte henne att ta sig ur en ohållbar situation och starta ett nytt liv. Det är en ganska fantastisk historia när man tänker efter. Och jag är glad över att ha fått vara del av den, att fortfarande få vara det.
 
Jag började fundera på hur saker och ting har förändrats på senare tid. Av någon anledning, som egentligen är fullkomligt logisk, är det när man mår som allra sämst som internetvännerna är som viktigast. Och ganska länge nu har jag försummat många av dem, jag vill inte säga att jag har vuxit ifrån dem, att jag har det för bra just nu för att ha tid med er, men jag har åtminstone tappat den kontakt jag en gång hade med många av dem. Så jag ville berätta för er att trots att jag har försummat er så betyder det inte att ni inte fortfarande betyder en hel del. Man kan inte radera alla goda minnen så lätt. Eller de dåliga, för den delen.
 
Men sen insåg jag vilka känslor det skulle kunna frigöra, att börja rota i det som har varit. Förutsättningar har ändrats och vatten har flutit under broarna. Risken finns alltid att det jag skriver, eller minnena av vad vi skrev den där gången, gör någon ledsen eller arg. Det var en annan sak hon skrev i sitt mail. Så jag skriver inget mer om saken. Jag bara nickar tyst i samförstånd och hoppas att de berörda förstår och nickar tillbaka.
 
Dagens Djävla Låt kan förstås inte bli någon annan än Seasons In the Sun.
Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: