Conversations with Ulrik

1 05 2006

När jag låg dubbelvikt över porslinstronen på måndageftermiddagen tänkte jag inga djupa tankar. Min förstamajprotest, i den mån det fanns någon, yttrade sig i en känsla av att alla mina inre organ inte längre ville stanna kvar där de var. I en kraftfull protest mot det rådande tillståndet tycktes de vilja slunga sig ut ur min kropp. Konvulsionen fick mig att slå ena vaden i handfatets rörsystem så att blodvite uppstod. När så svetten började bryta fram i pannan blev trängseln i mitt badrum högst påtaglig, och jag svor i mitt stilla sinne en ed om att aldrig någonsin låta mig övertalas till att äta en portion till av Margrethes romtopf. Det är en ond efterrätt. Att den händelsevis har ett ganska lustigt namn förändrar inte saken.

Det var en ömklig syn. Jag vacklade upp och torkade mig om munnen. Dagen var redan en förlorad dag. Och sedan tänkte jag att i morgon, då jävlar. Då ska jag tänka djupa tankar.


Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: