Cien Años de Soledad

27 08 2005

Svartsmurfen vaknade klockan halv sju på morgonen den dagen då han skulle träffa Björnkvinnan. Naturligtvis hade det regnat ymnigt hela natten, vilket förstörde möjligheterna att lägga ut en filt i ett parkområde. Hon blev ändå glatt överaskad av min picnic-korg. Ja, vad annat hinner man egentligen med under de 45 minutrarna mellan två tåg än att äta frukost tillsammans? Det var bra. Hon såg ut ungefär som jag hade förväntat mig (och fått beskrivet för mig) och konversationen så intressant att vi glömde bort tiden, och hon måste springa för att inte missa tåget. Men ändå. Inget pirr alls. Jag är förbryllad.

Vår frilansande utsände i Kroatien är min nya förebild. En riktigt stilist. Underhållande som få. Han visar att det går, trots att det handlar om sport.

Den onda kylskåpsdoften är tillbaka. Jag vet inte riktigt hur jag ska tackla det. Jag får väl kontakta värden. Frågan är om jag står ut under tiden tills de behagar skicka sin man.

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: