I’m a professional singer, but my heart’s not in it.

3 03 2004

Det är inte alltid man får det man vill ha.

Damen med de neongröna cykelbyxorna, som skymtades på stan idag, ville säkert ha uppskattning. Det fick hon inte. (Men möttes förvisso av glädje vart hon gick.)

Dagens föreläsare ville dölja sin östgötadialekt. Det kunde hon inte.

Den nervösa flickan i läsesalen ville inte börja gråta under det högljudda grupparbetsbråket jag råkade bevittna idag. Men det gjorde hon.

Jag ville inte höra den livliga diskussionen på spårvagnen om vilken textrad man bäst avslutade den senaste ”turkhiten” med.

Jag ville definitivt inte höra dem sjunga raden om och om igen. Däremot ville jag gärna höra hur historien om det nattliga äventyret, det berättades om på samma vagn, slutade. Det fick jag inte, ety det var min hållplats.

Så gör mig till viljes nu, så gör jag detsamma för dig!

Annonser

Åtgärder

Information

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s




%d bloggare gillar detta: