Fantastiskt viktigt kändisskvaller (och de otäcka mentala bilderna de skapar)

För övrigt kom det till min kännedom häromveckan att Jake The Snake, som var en ganska lovande tennisspelare i sin ungdom, under en period spelade badminton med ingen mindre än poeten Bruno K. Öijer.

Och innan du börjar fundera alltför hårt och smärtsamt på vilken typ av shorts Bruno K. trippar runt i på banan så kan jag stoppa dig där och avslöja att han spelar i… jeansshorts! Se där, en bild som du kommer att få kämpa med att tvätta bort ur ditt huvud.

Och som om det inte räckte med det så har nyheten om att Jan Myrdal, leninist, författare, och myntare av uttrycket ”tantsnusk”, härbärgerar två datorer i sitt hägn kommit till min kännedom. Den ena för att skriva och den andra för att… surfa porr.

På bilden ser vi (eventuellt) Jan Myrdal demonstrera sitt rotrunksgrepp.

Eftersom det här rör sig om tredjehandskällor är det oklart varför Jan Myrdal behöver en separat dator för sin porr, men man kan, och bör, förstås spekulera i att han anser att porren tillhör folket och därför vägrar att betala för den (och för ett kompetent virusskydd). För Jan Myrdals syn på porren är präglad av förnuft. Helt orimligt är det ju förstås inte, då Myrdal inte hymlar med sin teori om att man i porren tidigt kan se samhällets strömningar avspegla sig. Exakt hur är väl onödigt att gå in på eftersom den som läser det här just nu ändå inte kan släppa tanken på en 80-årig gubbe som onanerar frenetiskt på en ergonomiskt korrekt kontorsstol.

Hör mitt ondskeskratt.

Viktigt meddelande för filmentusiaster

Att döma av besöksstatistiken de senaste dagarna så finns det gott om cineaster där ute som knappt kan vänta innan de får se MidgetMasterchef: Assbasters 7. Inte jag heller, så klart, men idag tänkte jag prata om en annan spännande filmnyhet. En som jag borde ha berättat om för länge sen, men blev så upphetsad av att jag glömde bort det. Nå. Till saken. Klovn The Movie 2 kan bli av. Snart. That is all.

Franke, du fuckar mig väl inte?

Här hemma börjar normaliteten så sakta återvända efter den bizarra konferenshelgen. Dialekter har imiterats, händelser har analyserats och folk har fått sparken. Lite för normalt tycktes min sambo tänka. Ni minns väl Stedly? Den obehagliga onda trasdockan som Svärfar helt oprovocerat droppade av här för någon månad sen. Well, när jag kom hem från ett hårt kvällspass i onsdags natt låg Stedly på min halva av sängen och försökte göra precis det jag har väntat på ända sen han kom hit:

Mörda mig.

Hur har ni det själva då?

Blandband – the return?

Medelklassman – i ett ögonblick av utstuderad ondska – postade, och utlovade genomförande av, en musikalisk bloggutmaning. Them’s fighting words! utbrast jag, med tanke på att a) jag nyss slitit mig igenom bokutmaningen och b) inte kan motstå dylika utmaningar, samt älskar att skriva utdragna irrelevanta textsjok om musik, nostalgi och fotboll. Nå, jag har inte bestämt hur jag gör med den här än, det känns som om jag redan betade av de flesta punkterna i samband med världens mest utdragna blandband.

Men här är den i alla fall: låtutmaningen:

dag 01 – din favoritlåt
dag 02 – din hatlåt
dag 03 – en låt som gör dig glad
dag 04 – en låt som gör dig ledsen
dag 05 – en låt som påminner dig om någon
dag 06 – en låt som påminner dig om ett ställe
dag 07 – en låt som påminner dig om ett speciellt tillfälle
dag 08 – en låt som du kan hela texten till
dag 09 – en låt du kan dansa till
dag 10 – en låt som får dig att somna
dag 11 – en låt av ditt favoritband
dag 12 – en låt av ett band du hatar
dag 13 – en låt som är guilty pleasure
dag 14 – en låt som ingen tror att du skulle älska
dag 15 – en låt som beskriver dig
dag 16 – en låt som du brukade älska men nu hatar
dag 17 – en låt som du ofta hör på radio
dag 18 – en låt som du önskar att du fick höra på radio
dag 19 – en låt från din favoritplatta
dag 20 – en låt du lyssnar på när du är arg
dag 21 – en låt du lyssnar på när du är lycklig
dag 22 – en låt du lyssnar på när du är ledsen
dag 23 – en låt du vill ha på ditt bröllop
dag 24 – en låt du vill ha på din begravning
dag 25 – en låt som får dig att skratta
dag 26 – en låt du kan spela på instrument
dag 27 – en låt du skulle vilja kunna spela på instrument
dag 28 – en låt som får dig att känna dig skyldig
dag 29 – en låt från din barndom
dag 30 – din favoritlåt från den här tiden förra året

Nu går jag och bajsar, dricker sprit och tänker över detta.

Om hurusom jag fick mig själv att kräkas genom att kräkas

Det är inte alls opassande, snarare helt på sin plats en sån här dag, att vara väldigt besviken på min kropp. Man kan försöka skylla på att jag helt orutinerat glömde att grunda rejält, på för lite sömn på grund av ett ärligt, men totalt misslyckat, försök att äta brunch med flickorna, men trots detta är det faktiskt helt orimligt att må som jag har gjort i dag efter bara fem pilsner och några glas bubbel. Är det så här det ska vara nu? Det är ett fruktansvärt svek!

Men dagens höjdpunkt, i viss konkurrens med renässansmannen Steven Seagals senaste bravader, var nog ändå när jag vid lunchtid behövde uppsöka toaletten bara för att notera att den var full i kräks efter att någon svagsint inivid (jag) glömt att spola. Så jag tänkte att det är väl lika bra att kasta upp lite till. Det var inte min stoltaste stund.

Kräkmedel?

Skänk bort lite ondska till jul

Vid närmare eftertanke tror jag att jag struntar i den onödiga drapan och slänger ut det här pressmeddelandet okommenterat:

ÅRETS MEST INSPIRERANDE JULKLAPP!

Två år i rad har den sålt slut redan innan julhandeln satt igång. Nu finns årets upplaga av Paulo Coelhos vackra och tankeväckande kalender ute i butik!

Årets kalender heter Visdom 2011  och är fullspäckad med inspirerande citat hämtade ur den världsberömda författaren Paulo Coelhos populära böcker. Varje månad har fått sitt eget ledord som sätter tonen för den månadens val av citat. Kalendern är designad av den colombianska illustratören Catalina Estrada, som även illustrerat omslaget till nyutgåvan av Paulo Coelhos första bok Pilgrimsresan .

Tidigare kalendrar, med teman som Glädje och Inspiration, har sålt slut i butikerna redan innan det aktuella året börjat. Så för de som vill vara säkra på att få njuta av Paulo Coelhos visdom i 365 dagar är det bäst att passa på. Först till kvarn som man brukar säga!

Kalendern ges ut av Bazar Förlag.

PAULO COELHO är en av världens mest lästa författare. Mest känd är han för Alkemisten, som har sålt i mer än 30 miljoner exemplar i mer än 156 länder och har översatts till 56 språk. Han har erhållit en rad priser och utmärkelser och är en författare med förmåga att inspirera nationer och förändra läsarnas liv. Han är just nu aktuell med boken Valkyriorna.

Missa inte att tipsa era läsare om denna perfekta julklapp! Vill ni lotta ut ett par exemplar är det bara att kontakta mig: (Censurerat av humanitära skäl)

Värdelös visdom - den perfekta gåvan till familjemedlemmen du hatar i hemlighet

Ondska!

Mitt i ungdomens grönska rycks han ifrån oss. Jag har inte ens hunnit höra hans omtalade rapsingel från i fjol. Det är så jävla orättvist!

En studie i ondska

Vanlig vardagsondska:

Mayhem. Ondskefull norsk musikorkester vars medlemmar mördar varandra, bränner kyrkor samt ser hemskt okamratliga ut.

Extrem ondska:

Samma norska musikorkester med extra ondskefullt logotypsnitt.

Überondska:

Bondepolitisk ledargestalt sätter sig på den lilla människan,

Ondska utan gräns:

Expressen reserverar helt uppslag åt fenomenet "böghög".

(Ty det här har vi ju känt till länge.)

En annan sak som är ganska ondskefull är att flickvännen och jag tvingades lämna gårdagens 90-årsfest till ära av Smurvlans, TKs och Fairuza Balks 30 år i livet. På grund av feber. 38,2 för att vara exakt.

En dementi

Det är kanske på sin plats att påpeka att den relativa tystnaden på En ond plats inte beror på att jag ägnar all tid åt att gråtduscha i fosterställning till följd av Mjällbys sedvanliga turseger över ÖSK (samt deras fans osportsliga beteende). Ej heller på att jag sitter bland mjuka kuddar och lyssnar på sensuella noveller upplästa på känslosam finlandssvenska. Den beror icke heller på att ingenting av vikt eller underhållningsvärde har hänt i mitt liv den senaste tiden.

Nej, den beror på att vissa personer i min omgivning tycks hysa någon sorts tvivel över det passande i att få sitt märkliga beteende beskrivet samt utsatt för glåp och hån på andras bloggar. Så, ni förstår, mina händer är bakbundna här. Det är så jävla orättvist.

Visst gör det ont när hjärtat brister

Jag vet inte om jag går och bär på en masochistisk gen, eller om – vilket jag förstås hellre vill tro – bara när en elementär kärlek till det vackra spelet framför torftig resultatjakt. Hur det än är med det så har jag an sällsam förmåga att hysa kärlek till lagen som alltid, utan undantag, kommer att göra mig besviken. Ryssland, Nigeria, Everton, ÖSK, alla hade de det, i varierande grad, det självdestruktiva draget och förmågan att drabbas av alla världens jävelskap. Men inte ens jag kunde i min vildaste pessismism se ens ett blekt Nigeria misslyckas med att krossa Grekland, Men nog kunde de det alltid.

Ändå såg allting ljust ut. tidig ledning och klar kontroll på matchen, och jag hann väl knappt börja fundera på hur många baljor de skulle orka dunka in när nån Kaita - en spelare om vilken jag vet inget (ty dylikt är dagens nigerianska landslag) – fick hjärnsläpp och fuckade upp allt. Jag säger inget om utvisningen, reglerna tycks vara väldigt tydliga där, men man kan ju subtilt antyda att greken, som plötsligt fick så ont i huvudet av vinddraget mot knät att han kastade sig bakåt och rullade tre varv, borde vara värd åtminstone ett litet gult kort för sin skådespelarkonst.

Så gick det som det gick. Ett demoraliserat lag utan offensivlusta, hjärta eller vilja förvandlades som av ett trollslag till en flock hungriga vargar, och det var bara en tidsfråga innan de skulle vända.  Självfallet efter en tavla av den tidigare så heroiskt spelande Enyeama i målet. Visst, Nigeria går fortfarande vidare om de bara slår Sydkorea i sin sista match, men både du och jag vet att det aldrig kommer att hända. Så passerade ännu ett VM i sedvanlig besvikelse.

* Och analysen är gjord med reservation för att jag egentligen jobbade/drack öl under matchen om jag nu skulle vara ute och cykla med någon detalj.

Och nu sitter jag här och kommer på mig själv med att vara förvånad över att Frankrike faktiskt för matchen mot Mexico. Så långt har det alltså gått. Mitt förtroende för Frankrike är helt väck. Så nu blir det väl guld.

Samtidigt som vi (och media) sitter och frossar i den vackra sporten håller mörkermän i både Europa och Sverige på att montera ned vårfrihet, demokrati och yttrandefrihet, helt lagligt och utan att ens skämmas. Om detta borde man förstås skrika, kämpa och vråla, men det här är inte en sån blogg och jag har en känsla av att ingen kommer att bry sig om det heller. Man kanske bara ska gråta en skvätt och sen gå ur facket.

Ondska, Svennis och nordkoreaner

Det finns ett tv-program som samlar alla mänsklighetens allra sämsta sidor, hyllar dem och gör underhållning av dem under ledning en satanisk storhäxa som är värre än alla de andra tillsammans. Jag talar förstås om Top Model med Tyra Banks, och jag svär att jag hellre låter Odd och Udda se tysk bizarrporr än detta, ty den tyska bizarrporren är bra mycket uppbyggligare. Men flickvännen gillar Top Model, och i går var hon lite bräcklig efter att ha avslutat slutspurten i jobbracet. Hon är nu fast anställd (och det tackar förmodligen Odd och Udda för), och som den förstående pojkvän jag är protesterade jag inte när hon zappade över till Tyras ondska. Det var ju fortfarande mer underhållande än att behöva se Italien spela fotboll.

The greatest trick the Devil ever pulled was convincing the world he didn't exist.

Men man måste jobba och allt det där, så vi har ingen tid till analys. Bara en snabb notering om att Tyskland, för första gången någonsin sedan de blev en stormakt, spelar VM med en målvakt som, enligt ryktena, inte är ett gigantisk praktarsel. Hur fan ska det gå? (Manuel Neuers relation till bizarrporr vågar jag inte uttala mig om). Annars är dagens matcher rena festen. Nya Zeeland gör entré för andra gången i historien, och de lär förstås få det riktigt tufft mot Hamsik och hans slovaker. (Och dessutom är man ju lite nyfiken på Evertons nye målvakt Jan Mucha). Därefter är det dags för Svennis och hans ivorianer, och är det något lag jag helst av allt vill ska förlora i detta VM så är det Portugal mot Elfenbenskusten. Be mig inte förklara mitt Portugal-hat, det skulle ta alltför lång tid och förmodligen ändå inte förklara nånting. Och i kväll: Nordkorea! Mot Brasilien, dessutom. Medan ni laddar kan ni plugga in lite nordkoreanskt zonförsvar här, kryddat med ett par läckra Jong Tae-Se-baljor.