Ur brevskörden

30 08 2011

Så blev det måndag igen, och med detta en sprängfylld mailkorg med spännande överraskningar. Exempelvis mannen som, i ett försök att diskutera stockholmsk drickskultur, snöade in i en osammanhängande historia som började med en teori om socialdemokratisk folkförnedring och – cirka en A4 text senare – via Ingvar Kamprad landade i Birgitta Dahls (”Sveriges i särkslass största misslyckande sedan Gustav Vasa”) eventuella inblandning i Pol Pots utrensningar. Oerhört fascinerande. Och lika otryckbart.

Men, nej, käre Insändarskribent – att svenska utgivare inte vill trycka dina tankar på papper beror inte på att de är fega. Det beror på att inget du skriver håller sig till ämnet eller har någon som helst relevans för målgruppen. Men några av dina visdomsord ska jag ändå ta till mig. Som ”Passa dig noga, du tror att du är trygg, men det står hundratals Kadaffis, de bara väntar på rätt läge att slå ihjäl dig”, till exempel. Starka ord, som man blott vågar ignorera på egen risk. Sen funderar man på om det kommer bli mer av den varan i inkorgen nu när nättidningarna ska börja förmoderera. (Mer om det senare.)

Sen hade någon skickat en kukbild, i hopp om att få med den bland veckans insändarskörd. Jag tackade artigt och meddelade att tyvärr är svenska utgivare för fega för att publicera såna sanningar. Avsändaren hade alltså noterat en parkkissare och, diskret som den värsta vän av ordning, knäppt en bild som avslöjade allt utom penischockarens identitet. Nöjesreportern fick snabbt nys om saken och krävde en kopia på bilden. Varför jag snart slogs av insikten att jag hade skickat en snoppbild till en flicka utan att få svar, vilket i dagens teknologiska samhälle torde vara en ung killes värsta mardröm.(Metaforiskt förstås eftersom snoppen inte var min, jag inte är ung, och det inte krävde svar. Men ändå.)

Idag har jag bara fått en massa pressmeddelanden. Man blir förbannad.

 








Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.